ANNA KARSIKAS OCH PAULA REHUMÄKI

För en vuxen invandrare som kommit till Finland gör man upp en integrationsplan. Däri antecknas bland annat kurser och utbildningar genom vilka det är möjligt för invandraren att integrera sig och få arbete i Finland.

Staten stödjer invandrare genom att bevilja så kallat integrationsstöd under de tre första åren. Med hjälp av det ekonomiska stödet kan invandraren leva samtidigt som han eller hon deltar i utbildningen för invandrare. Där lär man sig bland annat finska och bekantar sig med kulturen och samhället.

Om invandraren utbildat sig i hemlandet kan han eller hon söka jobb direkt. Många måste dock komplettera sina studier för att motsvara de finländska kraven. Exempelvis läkare som kommer från länder utanför EU måste klara av de examenskriterier som ingår i finländska läkares utbildning.

Finländarna lever allt längre och behöver pensionärstjänster. Samtidigt föds det allt färre finländare. Man har beräknat att det kommer att uppstå en stor brist på arbetskraft inom den närmaste framtiden, det finns inte tillräckligt med arbetstagare för alla branscher.

Invandring har framkastats som en lösning på arbetskraftsbristen. Man skulle dock vara tvungen att ta emot flerdubbelt mer invandrare än vad som är fallet i dag för att det skulle ha arbetskraftspolitisk betydelse. Och till skillnad från situationen i dag skulle de också behöva få arbete snabbt.

Förutom yrkeskunskap kräver deltagandet i arbetslivet också färdigheter i anslutning till den finländska livsstilen: kulturell och social anpassningsförmåga, finländska umgängesformer och språkkunskaper. Det vore önskvärt att arbetsgivarna å sin sida såg invandrarnas kulturella bakgrund och erfarenheter från hemlandets arbetsliv som en resurs och att invandrarna fick tillräckligt med tid att anpassa sig till arbetslivet i Finland.

Lönearbete är den viktigaste vägen för en vuxen invandrare att integrera sig i ett nytt land. Det hjälper inte bara honom eller henne utan hela familjen att anpassa sig, klara sig och bekanta sig med människor.

· Flyktingar som kommer som kvotflyktingar till Finland får genast arbetstillstånd. Största delen av flyktingarna kommer dock till landet som asylsökande. De kan börja jobba efter att ha varit tre månader i Finland.

· År 2002 var cirka 29 procent av invandrarna i arbetsför ålder arbetslösa. Samma år var 12 procent av finländarna arbetslösa. År 1997 var 45 procent av invandrarna arbetslösa.

· Bland de arbetslösa finns särskilt äldre invandrare med låg utbildning och flyktingbakgrund.

· Bland arbetande invandrare jobbar många inom låglönebranscher. För många motsvarar arbetet inte utbildningen.

Källor
Aukeavat ovet - kulttuurien moninaisuus Suomen elinkeinoelämässä 2000. Sitra 238. WSOY. www.mol.fi/migration/