Caroline Andrésen forskade i Uganda
Familjevåld i flyktingläger
HEIDI KUMPULAINEN
- Har män och kvinnor lika rättigheter?
- Ja.
- Vem har mer makt, männen eller kvinnorna?
- Männen.
Enligt Caroline Andrésen från USA har flyktingar, i synnerhet vuxna, ibland problem med att definiera sina mänskliga rättigheter. "De måste sätta sig ner för att fundera på frågorna ett tag. De förstod inte alltid vad som menas med mänskliga rättigheter. Som svar hittade de på saker som mat, kläder och en skyddad plats", berättar Caroline.
Däremot gav barnen i en lågstadieskola för flyktingar en två sidor lång lista över sina mänskliga rättigheter. I listan ingick rättigheter som liv, hälsovård, utbildning, mat, vatten, säkerhet, religion – nästan alla. Barnen var också öppnare i fråga om våld inom familjen. "Det säger något om hur viktigt det är med utbildning", konstaterar Caroline. De mänskliga rättigheterna ingår i skolans läroplan.
Bland de vuxna övergick diskussionen om familjevåld direkt till dess orsaker. "Jag tror människor vet vad familjevåld handlar om. Men jag är inte säker på om de vet var gränsen mellan godtagbart och ickegodtagbart beteende går."
Caroline tror att familjevåldet är mycket vanligt i flyktinglägren. ”Kvinnorna tycker kanske inte om våldet, men de godkänner det som en del av livet.” Enligt Carolines undersökning har upp till 85 procent av kvinnorna upplevt våld hemma, de flesta åtminstone en gång i veckan.
Kvinno- och mansroller
- Har mannen rätt att slå en kvinna om hon inte utför det arbete som förväntas av henne?
- Ja. Enligt afrikansk sed bestämmer mannen över kvinnan.
Bland våldets bakgrundsfaktorer finns flyktingars traditionella uppfattningar om kvinnans och mannens ställning och uppgifter. Enligt Caroline anses kvinnan vara underlägsen mannen. "Samhället är mycket patriarkaliskt och kvinnorna existerar bara för att tjäna mannen. Mannen har betalat hemgift för kvinnan och hon betraktas därför som hans egendom".
Vissa män ansåg att Carolines frågor var skrattretande och onödiga. "Enligt dem är det en afrikansk tradition att män har mera makt, och den kan inte ändras. Mannen är familjens överhuvud."
Traditionellt hör hushållsarbetet, som att laga mat, städa, samla ved och se till att barnen kommer till skolan, till kvinnans uppgifter. Till mannens uppgifter hör att odla jorden och att trygga familjens ekonomiska utkomst.
En stor del av flyktingarnas äktenskap bygger på månggifte. Polygami är populärt eftersom barnen betraktas som tecken på rikedom. Barnen hjälper till i hushållet. Barnen tar också hand om föräldrarna när de blir gamla.
"Eftersom barnadödligheten är hög garanterar ett stort antal barn att åtminstone några är vid liv ännu efter tio år", säger Caroline. En man kan ta en annan hustru om den första inte kan föda tillräckligt många barn.
"Kvinnorna hatar månggiftet eftersom det föder mycket våld", berättar Caroline. Våldet härstammar från hustrurnas inbördes svartsjuka och ojämlikhet i den gemensamma mannens ögon. ”Behandlar mannen hustrurnas barn jämlikt i fråga om deras skolavgifter? Vems mat smakar han först på eller äter mest av? Hos vem förvarar mannen sina saker?” beskriver Caroline på tal om hur populariteten mäts.
Hunger och arbetslöshet
- Vad gör pappa hemma?
- Han dricker.
Livet som flykting har i synnerhet försvårat mannens möjligheter att klara av sina uppgifter. Den odlingsmark som givits till flyktingar kan vara obördig, och därför lyckas inte jordbruket. På bördig mark kan risken för gerillaattacker vara stor. Det är svårt att få lönearbete. Ofta ser man männen sitta och spela kort.
Situationen är frustrerande såväl för männen som för kvinnorna. Kvinnornas arbetsbörda förblir nämligen konstant eller ökar. Enligt en av de män som Caroline intervjuat betalas upp till 70 procent av barnens skolavgifter genom arbete som kvinnor utfört.
En betydande bakgrundsfaktor till familjevåldet är fattigdom och medföljande hungersnöd. 89 procent av dem som deltog i enkäten åt endast ett mål om dagen. Flyktingar får bidrag från FN-organisationen Världens livsmedelsprogram (World Food Programme), men enligt den är det inte nog.
"Kvinnor reser ibland till staden för att sälja den mat de fått i bidrag. Det delas inte ut för mycket mat, men kvinnorna behöver pengar för t.ex. tvål eller skolavgifter. I mathjälpen ingår endast majs, bönor och olja, och det är klart att flyktingar även behöver annat för sin diet", förklarar Caroline.
I flyktingläger används mycket alkohol. Drickandet hör till kulturen och festerna, men också till de anspråkslösa förhållandena. "Att berusa sig är ett effektivt sätt att glömma livets bekymmer", säger Caroline. Enligt flyktingkvinnorna är en berusad man mer benägen att gripa till våld än en nykter. Men alkohol har också blivit en inkomstbringande verksamhet för flyktingkvinnor: männen konsumerar alkohol som kvinnorna framställer.
Problem och utmaningar
- Hur vill ni ändra era rättigheter?
- Vi kan inte ändra våra rättigheter. Kvinnorna ska högakta männen.
Caroline märkte också att människor inte alltid försöker hjälpa sig själva utan förväntar sig att biståndsorganisationerna ska göra det. "Människorna förklarade alltid mycket ivrigt hur svårt de hade det. I varje intervju hänvisade man till hjälp utifrån."
Hon anser att det är förståeligt. "En flykting har inget arbete, ingen duglig odlingsmark, varje dag är en kamp för livet. Därtill skapar otryggheten instabilitet, vilket ökar risken för våld", säger Caroline. År 2002 var det första året på länge som flyktinglägren i Adjumani fick vara relativt i fred för rebellernas attacker.
"Människorna är inte lyckliga. En kvinna berättade t.ex. att hennes liv var bättre i Sudan, där hon hade mark och bekanta – livet var normalt. Minnena från Sudan var goda, de skulle vilja återvända hem."
Forskningen har gett Caroline mycket att fundera över. "Jag har aldrig varit riktigt hungrig i mitt liv: att skaffa mat har aldrig varit ett problem för mig. Även om det finns massor med mat i världen går de här människorna hungriga. Det känns jobbigt."
Men Caroline är realistisk. "Jag är här för att lära mig av dem, inte för att rädda dem. Jag lärde mig, men de får just ingen direkt nytta av min forskning. I framtiden hoppas jag dock få ett yrke där jag kan bidra till att förändra människors liv i en positiv riktning. Den här forskningen är bara en del av den processen."
Citaten i intervjun är direkta citat från Carolines forskning.
VILKEN FORSKNING?
Att sätta sig in i utvecklingsfrågor hörde till Caroline Andrésens, 21, studier vid Colby College i USA. Hon forskade i familjevåld bland sudanesiska flyktingar i Adjumani, Uganda. Caroline genomförde forskningen i samarbete med medborgarorganisationen Agency for Cooperation and Research in Development (ACORD).
Bild: H. Kumpulainen
Hon intervjuade sudanesiska flyktingar individuellt eller i grupp, kvinnor och män skilt för sig. "Jag diskuterade med flyktingar om deras mänskliga rättigheter, kvinnors och mäns roller samt hur de uppfattar familjevåld", berättar Caroline. Undersökningen Imbedded Violence: The Causes of Domestic Violence Against Women in the Adjumani Refugee Settlements of Mirieyi, Agojo South, and Alere II blev klar 2003.
Tips för undervisningen
Temahelhet: ansvar för välfärden, trygghet, att växa som människa
Läroämnen: HL, HI, SL, RE, LL, ET, MO
Omfattning: 2-4 lektioner
Anvisningar: Dela ut artikeln "Familjevåld i flyktinglägren" åt eleverna och berätta kort om de sudanesiska flyktingarnas situation i Uganda (se artiklarna ”Flyktingar uppmuntras till att ta egna initiativ” och "I Adjumaniregionen bor 90 000 flyktingar").
Diskutera de ämnen som kommer upp i artikeln i smågrupper eller tillsammans. 3-4. lektionen: Indela eleverna i grupper och ge varje grupp ett par kvällstidningar, ur vilka de klipper ut alla nyheter, intervjuer, insändare, tv-puffar etc. som behandlar våld. Be eleverna bekanta sig med innehållet i artiklarna. Vem intervjuas där? Hurdana ord används? Hurdana är bilderna i anslutning till texten?
Be dem analysera texternas innehåll. Vad berättas inte i artikeln? Vem intervjuas inte? Vad berättas om orsakerna till våldet?
Till slut presenterar grupperna kort sina resultat för varandra. Reservera tid för en slutdiskussion.
Skriv ut
