Sudanesiske fader Idro :
"Jag är ett med mitt lidande folk"

HEIDI KUMPULAINEN

Församlingsarbetet på flyktinglägret i Adjumani är egentligen den sudanesiske fader John Baptist Idrons område. "Största delen av vårt arbete i lägret är av andligt slag", berättar Idro. "Vi ordnar mässor, gör ungdoms- och kvinnoarbete". Till sin hjälp har fader Idro en annan präst och en romersk-katolsk nunna.

Största delen av flyktingarna från Sudan hör till den romersk-katolska kyrkan, men också representanter för den anglikanska Episcopal Church of Sudan finns med, liksom pingstvänner och en och annan muslim. Det religiösa livet i lägren kretsar kring de små kapellen, av vilka det finns 33 på området. För kapellens verksamhet svarar i första hand kateketerna, lekmannaledarna.

Seminarier och förvärvande av inkomster

Församlingsarbetet på flyktinglägret har tre olika målgrupper: ungdomarna, kateketerna och kvinnorna. Man ordnar t.ex. seminarier och olika slag av skolning åt flyktingarna med hjälp av den katolska organisationen Jesuit Refugee Service (JRS).

För ungdomen ordnas seminarier t.ex. kring ledarskap eller kyrkans liturgi: De undervisas i hur de kan delta i mässorna och sångerna. Dansgruppen St. Kizito deltar också i evenemanget.

Till lägrens ungdomsverksamhet hör också att delta i olika kulturella tävlingar. "Ungdomarna deltar i sångtävlingar och olika happenings för ungdomar såväl i Arua stift som på nationell nivå", säger fader Idro.

Några av lägerkapellens ledare har studerat i speciella katekesskolor i Arua och Gulu. Största delen av kateketerna i flyktinglägerkapellen i Adjumani är emellertid vanliga lekmän, som vill delta i kyrkans verksamhet.

Fyra av kateketerna är kvinnor. Skolning ordnas åt kateketerna i ledarskap, konsten att predika, liturgi och familjeliv. Inom området familjeliv lärs kateketerna att ge stöd i barnuppfostran och korrekt behandling av den äkta hälften.

Enligt fader Idro är matproblemet i regionen mycket allmänt, eftersom flyktingar som slagit sig ned på ett ställe inte längre kan räkna med mathjälp. "Situationen är inte så dålig på de bördiga jordområdena där det är möjligt att odla. På andra ställen är det svårare att finna en utkomst och flyktingarna måste kämpa mer för att klara sig."

På de svårare områdena får flyktingarna en halv hjälpranson. Men t.ex. år 2001 måste organisationerna leverera mathjälp till området p.g.a. torkan.

Åt kvinnorna ordnas projekt som de kan delta i och där de kan påverka sin utkomst genom att t.ex. odla jorden, föda upp svin eller utföra handarbete.

"Projekten koncentrerar sig på kvinnorna, eftersom kvinnorna är mödrar som ska föda upp sina barn. Vi har också märkt att kvinnorna är mer aktiva t.e.x. inom gruppodling eller församlingens verksamhet. Då du kommer in i kyrkan märker du att största delen av de närvarande är kvinnor", konstaterar fader Idro.

Fred kanske redan nästa år

Fader Idro hör till Apostles of Jesus –orden och har arbetat i lägret redan sammanlagt fem år.

"Det är helt och hållet en slump att jag är här. Jag bara prästvigdes och skickades hit." Fader Idros föräldrar hade redan vid det laget kommit över gränsen till Uganda som flyktingar. Också andra av hans släktingar bor i lägret.

Fader Idro meger att arbetet är tungt, men samtidigt intressant och meningsfullt.

"Jag tycker om mitt arbete. Jag känner mig vara ett med mitt folks lidanden och jag känner att jag är bland de mina. Någonting nytt har jag också fått lära mig. Jag vet nu mer om olika stammar, som jag förr inte ens hade träffat på. Stammar från nästan hela södra Sudan finns representerade här."

Liksom sina kolleger i Adjumani församling orkar fader Idro tro på freden. "Just nu pratas det mycket om fred och förhandlingarna har framskridit. Somliga säger att fred kan vara möjligt rentav nästa år. Flyktingarna vill tillbaka hem till Sudan", säger han i november 2003.

Gränsen mellan Sudan och Uganda är mycket öppen och det är inte sällsynt att flyktingarna åker på besök till den sudanesiska sidan. "I synnerhet männen planerar att börja bygga hus i Sudan kanske redan under nästa torra period."

Religioner i Uganda
Katoliker 33%
Protestanter 33%
Muslimer 16%
Representanter för traditionella religioner 18%